Som filmare är jag alltid ute efter visuella berättelser. Att få följa med på älgjakten har legat på min lista länge. I år fick jag chansen att hänga på min tremänning Jonas som jagar i skogarna kring Västerrottna i Värmland.
Min timing var fantastisk då Jonas lyckades fälla två älgar under dagen jag närvarade. Det kändes hedrande att dels få ta del av hans passion, dels vara med på en jaktdag som han redan betraktar som en av sina bästa.
Här är filmen som en heldags filmande resulterade i:
Här är motsvarande stillbilder från filmen:
Jag gillar att filmen visar jakten på ett naturligt och okonstlat sätt. Jonas är en van jägare (jaktens sista fällda älg var hans 54:e) så det är med stor vana som han tar hand om bytet. Allt görs med respekt för jakten, djuret och dess kött. Det var också kul att hans dotter figurerar i filmen vilket, i kombination med Jonas vältaliga och pedagogiska beskrivning av jakten, nyanserar vad som annars brukar beskrivas som en machokultur.
Glädjande nog har filmen mottagits väl, både av personer med och utan jaktintresse. Exempel på vänliga kommentarer:
Nidbilden av jägare är så orättvis och fördummande, och tyvärr den vanligtvis porträtterade. Det här visar jägaren med den kunskap och respekt som majoriteten besitter. En kulturgärning, i mitt tycke.
Visar alla sidor av jakten – spänningen, gemenskapen, brutaliteten och nyttan.
Jag tror verkligen på det dokumentära porträttet – att med film som andas äkthet dela en persons passion, drivkraft, utmaningar och allt annat som medmänniskor kan känna igen och identifiera sig med.
Även om det här projektet var privat så tror jag att denna typ av jordnära film också är ett kraftfullt verktyg för företag. Det blir en subtilare typ av marknadsföring i vilken företag kan lyfta medarbetare och kunder utan att själva stå i centrum. Ett bra exempel är att porträttera applikationen, det vill säga att man visar en kund som använder en produkt eller tjänst.